I Kirkenes i Finnmark, Norges nordligaste stad, glider ett enormt grått fartyg majestätiskt genom vinterisen.
Skeppet heter KV ”Farm” och tillhör den norska Kustbevakningen. Det är på väg ut för att inspektera trålare, lokala fiskebåtar och notfiskare under de närmaste veckorna. Men de får vänta ett tag. Vid 27 minusgrader är så gott som allting infruset. De flesta båtar tvingas vänta med fisket.
Tre veckor senare ligger KV ”Farm” förtöjd nära Sortlands örlogsbas, där befälhavare Stig Flått och hans besättning gör sig redo för att lämna fartyget. Tydliga vårtecken och varmare temperaturer har anlänt till Sortland och det ger oss en bild av de enorma väderkontraster som Kustbevakningen är med om under sin resa längs Norges norra kust. Arbetsstyrkan hanterar även en imponerande mängd olika uppgifter.
Befälhavare Stig Flått förklarar att Kustbevakningen utgör det verkställande organet för ett antal organisationer – bland annat Norges marinförsvar, Kustverket, polisen och tullmyndigheterna – och ingen dag är den andra lik.
”70 procent av min tid ägnar jag åt att kontrollera fisket och resurserna, men vi får alltid en mängd andra uppgifter – som gränsbevakning, uppsamling av olja och båtbogsering, miljöövervakning, hjälp vid marin forskning, sökning och räddning ... Listan blir bara längre och längre”, säger befälhavaren.
”Om jag var tvungen att välja den viktigaste delen av jobbet så skulle jag säga att det är att vara närvarande i kustsamhällena, kommunicera med industrin och hjälpa människor när saker och ting inte går enligt planerna. Det är det som ger mig störst tillfredsställelse i det här jobbet.”
Vi har i korthet koll på allt som händer längs den norska kusten.
Det offentliga organ som arbetar närmast Kustbevakningen är det norska Fiskeridirektoratet. Tillsammans arbetar de aktivt för att se till att den norska miljömodellen bevaras på både hav och land. Ur ett praktiskt perspektiv innebär detta att värna om god handelssed, fiskens välbefinnande, hållbarhet, livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet – allt detta är viktiga norska ideal.
Stein-Åge Johnsen, sektionschef på direktoratet, förklarar hur ”fiskepolisen” kom till.
”Kustbevakningen, så som den ser ut i dag, etablerades för 42 år sedan som en konsekvens av att Norge utökade sitt havsområde till en ekonomisk zon på 200 nautiska mil. Det huvudsakliga ansvaret var, och är, att vidmakthålla norsk suveränitet och lagstiftning inom den här zonen, men ett antal viktiga sociala uppgifter har tillkommit på vägen.”
Johnson har endast gott att säga om samarbetat mellan Kustbevakningen och Fiskeridirektoratet. ”Vi har arbetat tillsammans i ett antal framgångsrika projekt”, säger han och berömmer Kustbevakningens praktiska inställning när de genomdriver sin kontroll till havs.
Med några få undantag – som Elektron-incidenten 2005 när en rysk fisketrålare flydde från Norges vatten med två norska fiskeinspektörer ombord – förlöper livet på Kustbevakningens båtar utan många problem.
De allra flesta av Kustbevakningens inspektioner sker utan dramatik enligt Stig Flått. Endast 2–3 procent av de inspekterade fartygen rapporteras – och det flesta av dem för mindre överträdelser. Det betyder att den norska modellen respekteras och fungerar. ”Det händer förstås att stämningen blir spänd. Att bli inspekterad av oss, kanske flera gånger i rad, är inte kul direkt. Vi förstår det, men de flesta fiskare är lika professionella som vi är – de välkomnar oss ombord och låter oss göra vårt jobb. Sedan skiljs vi åt som vänner”, säger han.
Kustbevakningen hjälper även till i farliga situationer och räddar liv till havs. Bara under 2018 deltog flottan i 143 sök- och räddningsuppdrag, och de bogserade 65 båtar till land.
Som sjöofficer med 23 års erfarenhet på sjön har Flått sett många förändringar inom fiskeindustrin. Antalet båtar har sjunkit medan fiskekvoterna är desamma.
”Alla aspekter av fisket har givetvis moderniserats under de senaste årtiondena. Vi stöter på båtar som ser ut som flytande laboratorier – skinande rena och tekniskt avancerade. Det är mycket imponerande. Samtidigt har vi som inspektörer gått igenom samma förvandling. Våra metoder och underrättelsekanaler har förbättrats avsevärt.”
Det samma gäller naturen, som hela tiden utvecklas. Nya arter som snökrabbor och kungskrabbor förflyttar sig längs havsbotten i Norska havet, medan den smältande isen innebär att de norra fiskeområdena blir allt större. Fiskepolisen ligger utan tvekan i framkanten vad gäller att skydda havet och de anpassar sig ständigt för att säkerställa havets hållbarhet.