Havskatt

Havskatt

Havskatten saknar fjäll och har ett magert kött med neutral smak. Under senare år har den blivit allt mer uppskattad och ses nu som en kulinarisk lyxvara. Det milda köttet styckas som kotletter eller filéer och kan pocheras, bräseras, ångas, pannstekas eller friteras.

Lever i

I Norge lever havskatten längs kusten söder om Hordaland. Den är också vanligt förekommande i Nordatlanten, från Barents hav till Nordsjön.

Blir som sörst

Upp till 1,3 meter lång och 20 kilo tung.

Kallas också för

Latin: Anarhichas spp.

Engelska: Wolffish, catfish

Franska: Loup de mer

Tyska: Katfisch 

I Norge finns tre arter av det bottenlevande havskattsläktet: fläckig havskatt, blå havskatt och havskatt. I Norge är den blå havskatten vanligast förekommande. Fisken känns lätt igen på sin långa ryggfena och de kraftiga käkarna med flera rader av starka tänder. Havskatten är stationär och rör sig sällan långt från stenarna där den lever, nere på cirka 600 meters djup. Eftersom vattnet så långt nere ligger nära fryspunkten har fisken ett naturligt ”antifrysmedel” i blodet som gör att det inte stelnar.

Havskatten blir könsmogen vid ungefär 6 års ålder och leker mellan november och februari. Rommen läggs på havsbotten och vaktas av hanen tills den kläcks, 9–10 månader senare. Larverna flyter upp till ytan och driver med strömmarna tills de når en viss vikt och börjar sjunka mot botten igen. Havskatten kan bli upp till 25 år gammal.

Vildfångad

Havskatt fiskas året runt med bottentrål, långrev eller mjärde i Barents hav och på Nordnorges fiskebankar. Den förekommer också som odlad.

Produkter

Havskatt säljs som:

  • Färska och frysta filéer

Föda

Sjöborrar, musslor, sniglar och krabbor

Näringsinnehåll

Havskatten är särskilt rik på:

  • proteiner, som bygger upp och underhåller kroppens alla celler
  • vitamin D, som behövs för rätt kalciumbalans i kroppen och ett starkt skelett
  • vitamin B12, som är viktigt för kroppens produktion av nya celler, inte minst de röda blodkropparna där en brist på vitaminet kan ge upphov till anemi
  • selen, som är en viktig beståndsdel i ett enzym som bekämpar skadliga kemiska processer i kroppen.

Du kan läsa mer om näringsinnehållet på  www.nifes.no/prosjekt/sjomatdata/